skattepolitik.info
Elskatt
Elskatten är en del av energiskatten. Skatten på elström tas numera ut enbart på själva energiförbrukningen och inte på näthållningen som var fallet före september 1996. Jämförelser bakåt i tiden försvåras därför. En lägre skattesats tillämpas i norra Sverige - dvs Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län samt vissa andra nordliga kommuner.
Efter avregleringen av elmarknaden då en uppdelning av debiteringen i de två delarna produktion och distribution skedde (1/9 1996) ökade elpriset (produktion) först obetydligt för att därefter sjunka märkbart. Den ökade konkurrensen utlöste uppenbarligen vissa effektivitetsvinster. Elen kostade för en vanlig villaägare 16 öre per kWh i början av år 2000. Därefter vidtog en prisuppgång utan motstycke. Med fast pris (1 år) betalar en villaägare 54 öre/kWh i augusti 2006 (plus 1,3 öre/kWh i fast avgift om förbrukningen är 20 000 kWh/år). Med rörligt prisavtal är priset 48 öre/kWh. Den fasta avgiften är dock densamma för olika stora konsumenter, vilket betyder att en lägenhetsinnehavare som förbrukar 2 000 kWh/år betalar ytterligare 13 öre per KWh (Vattenfalls tariffer).
Själva elpriset utan skatter har alltså mer än tredubblats eller ökat med omkring 250 procent på bara sex år (2000-2006). Därtill kommer skatteökningen. Skatten var 16,2 öre/kWh år 2000 och hade stigit till 26,1 öre 2006. Därtill kommer de s k elcertifikaten (2,64 öre) som är obligatoriska och här kan jämställas med skatten. Idag är skatten alltså 28,7 öre/kWh. Den har perioden 2000 - 2006 ökat med 77 procent.
Skattens andel av produktionspriset avgörs också av momsen. Om man bortser från den fasta avgiften och utgår från 48 öre/kWh för elen blir priset inklusive energiskatt (28,7 öre) 76,7 öre. På detta kommer 25 procents moms eller 19,2 öre. Priset blir då 95,9 öre/kWh. Härav är 47,9 öre olika skatter. Skatterna utgör alltså 49,9 procent av det rörliga elpriset.
Nätavgiften för distributionen tillkommer emellertid. Den är också rörlig även om det kan förekomma fasta avgiftsdelar på olika håll. Ett (lågt) räkneexempel är 12 öre/kWh i distribution plus 3 öre i moms. Då skulle en kilowattimme el kosta 110,9 öre. Skatterna skulle utgöra 50,7 öre eller 46 procent av totalpriset.Vid ett lägre elpris blir skatteandelen högre trots att skatten per kWh blir lägre, vilket beror på momsen.
Historisk utveckling 1951 - 2006, öre per kWh
Datum för ändring
Normal skatt
Norra Sverige
Moms %
20 jun 1951
1
1
20 jun 1952
0
0
20 jun 1957
5%
5%
20 mar 1958
7%
7%
20 dec 1970
10%
10%
1 jul 1975
2
2
20 mar 1977
3
3
1 dec 1979
4
4
1 jul 1981
4
3
1 jul 1983
5,2
4,2
1 dec 1984
7,2
6,2
1 jul 1989
9,2
8,2
1 jul 1990
7,2
2,2
23,46
1 jan 1993
8,5
3,5
25
1 jan 1994
8,8
6,6
"
1 jan 1995
9,0
6,8
"
1 jan 1996
9,7
4,3
"
1 sep 1996
11,3
5,8
"
1 jul 1997
13,8
8,2
"
1 jan 1998
15,2
9,6
"
1 jan 1999
15,1
9,5
"
1 jan 2000
16,2
12,9
"
1 jan 2001
18,1
12,5
"
1 jan 2002
19,8
14,0
"
(1 jan 2003 budgp
22,3
16,4)
"
1 jan 2003 mp-uppg
22,7
16,8
"
1 jan 2004
23,7
17,8
"
1 jan 2005
25,4
19,4
"
1 jan 2006
26,1
20,1
"
Räkna om gamla priser till dagens penningvärde hos SCB
Källor: Svensk energi (>), Skatteverket
Sedan 1 januari 1989 har elskatten t ex stigit från 7,2 öre per kWh till 40,4 öre -03 (inkl moms på elen och nätavgiften för att få jämförbarhet). I dagens penningvärde var skatten i början av 1989 10,6 öre. Detta innebär en ökning till januari 2003 som nästan motsvarar en fyrdubbling av den reala skatten på 24 år (3,8 ggr).
Vad är elcertifikat? Ett reportage med förklaringar: Studio ett, P1
I internationell jämförelse hamnar elskatterna i Sverige på tredje plats (inkl moms). Danmark och Holland har högre skatter.
Skatteverket om energiskatter mm