__________
*Genomsnitt under 1978
**Ändrades f.o.m. 1 juli 1991.
Källa. FiD (från en ESS-rapport dec-06,pdf )
Arbetsgivaravgifter
Ett annat ord för arbetsgivaravgifter är löneskatter (även socialavgifter)
Löneskatterna 2005 och 2006 (s k arbetsgivaravgifter), procent på lönesumman
| 2005 | 2006 | |
| Ålderspensionsavgift | 10,21 | 10,21 |
| Efterlevandepensionsavgift | 1,70 | 1,70 |
| Sjukförsäkringsavgift | 10,15 | 8,64 |
| Arbetsskadeavgift | 0,68 | 0,68 |
| Arbetsmarknadsavgift | 4,45 | 4,45 |
| Föräldraförsäkringsavgift | 2,20 | 2,20 |
| Allmän löneavgift | 3,07 | 4,40 |
| Summa | 32,46 | 32,28 |
Löneskatterna 2004: 32,70 %
Arbetsgivare får göra ett särskilt avdrag, som kallas generell nedsättning, från arbetsgivaravgifterna med 5 % av avgiftsunderlaget (löner och förmåner), dock högst med 3 090 kronor per månad.
Avdrag för utvidgat stöd i vissa branscher inom stödområde får göras med 10 % av avgiftsunderlaget, dock högst 7 100 kronor per månad.
Arbetsgivaravgifternas utveckling 1960-2006
År 1960 var löneskatterna i genomsnitt för en industriarbetare 3,4 procent ovanpå lönesumman, år 1965 var de 7,3 procent och år1970 var de 11,9 procent. Genom att både tak och golv i början tillämpades på underlaget för vissa avgifter bygger beräkningarna på genomsnittligt uttag för industriarbetare.
Att uppmärksamma: Löneskatterna var13,5 procent år 1972 och 32,2 procent år 1977, en höjning med 18,7 procentenheter på fem år.
| År 1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1980 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 |
Procent 11,9 13,32 13,47 15,57 19,82 24,27 28,275 32,15 31,12* 32,45 33,46 36,45 37,08 37,07 37,47 38,97 38,77/37,47** 34,83 31,13 31,36 32,86 33,06 32,92 33,03 33,06 32,92 32,82 32,82 32,82 |
| 2004 | 32,70 |
| 2005 | 32,46 |
| 2006 | 32,28 |
__________
*Genomsnitt under 1978
**Ändrades f.o.m. 1 juli 1991.
Argument
En tvistefråga är vem som "egentligen" betalar arbetsgivaravgifterna - löntagarna eller företagen. Undersökningar av vad som händer vid höjningar visar att företagen övervältrar höjningarna på löntagarna under några år via en process med lägre löneökningar än som annars skulle blivit fallet.
De s k arbetsgivaravgifterna började kallas
löneskatter i början av 1970-talet då en "allmän arbetsgivaravgift" infördes som
utan längre förvarning höjde företagens lönekostnader ("hela lönen" - dvs lön +
löneskatter). Ytterligare en höjning gjordes i förspelet till de s k
Haga-förhandlingarna. Dessa bidrog i sin tur till stora höjningar genom en idé
som gick ut på att revidera skatteskalorna med hjälp av en operation som
samtidigt höjde löneskatterna. Syftet var att försöka dämpa de fackliga
organisationernas lönekrav, men mycket tyder på att de höjda löneskatterna
istället bidrog till den svenska kostnadskrisen vid mitten av 1970-talet.
Källa: D Nordling: Skattetryck och skattepolitik (1989)
Skatteverket om arbetsgivaravgifter