Startsida
Skatterna är
i Sverige en viktigare fråga än i andra länder eftersom det
totala skatteuttaget här är högst i världen.
Hur denna väldiga mängd
skattepengar tas ut i form av ett 60-tal skatter på en rad olika verksamheter
beskrivs närmare på denna
webbplats
www.skattepolitik.info. Mer information om Skattepolitiska
informationsbyrån finns vid knappen om oss. Direktlänk
till Danne Nordlings blogg
Skattepolitik och samhällsfilosofi
här.
Nyheter
Brytpunkter och skatter 2010
Efter vissa
redovisningsproblem från finansdepartementets sida är det nu möjligt att ange
brytpunkterna i skatteskalorna för 2010. När en löntagare kommer upp i
384.600 kronor i
årsinkomst (32 050 kr/m) börjar 20 procents statsskatt tas ut. När inkomsten
blir 545.200 per år (45 433 kr/m) börjar ytterligare 5 procents statsskatt tas
ut.
Genom att pensionärernas grundavdrag höjts ligger
brytpunkterna för dessa något högre: vid 390.500 kr/år (32 542 kr/m) respektive
551 100 kr/år (45 925 kr/m). Grundavdraget går från 39 600 kr/år till 18 400
kr/år (vid en månadsinkomst på 32 325 kr/m och över).
Skatten för 2010 för löntagare visas nedan i procent
för några valda månadslöner. Dessutom visas motsvarande skatteuttag för 2006.
Skillnaden består huvudsakligen av de fyra jobbskatteavdragen och för högre
löner uppjusteringen av brytpunkterna med inflationen, reallöneskyddet på 2
procent och en extra justering för 2010.
Skatteuttag i %
Lön/m . 2006 . . 2010
20 000 . 29,3 . . 22.1%
25 000 . 30,4 . . 23,4%
30 000 . 33,1 . . 24,8%
35 000 . 35,8 . . 27,5%
40 000 . 37,9 . . 30,6%
50 000 . 41,7 . . 35,3%
60 000 . 44,2 . . 38,9%
80 000 . 47,4 . . 43,3%
100 000 49,2 . . 46,0%
1 000 000 56,1 . 55,7%
Siffrorna har också marginellt påverkats av
kommunalskatteförändringar. Kyrkoavgifter ingår ej.
En löntagare med 25 000 kr har fått en
skattesänkning med 7 procentenheter vilket motsvarar 1 750 kr per månad.
Skatterna 2009 och
jobbskatteavdraget
Här redovisas inkomstskatterna
i procent och hur stort jobbskatteavdraget är 2009 när det tredje steget
genomförts. Grunden för beräkningarna är skatteskalan för förvärvsarbetande vid
genomsnittlig kommunalskatt på 31,52 procent. Beräkningarna har först gjorts i
kronor med hjälp av webbsajten
jobbskatteavdrag.se. Gränsen för statsskatt (den nedre brytpunkten) är 30
630 kronor i månadslön. Gränsen för värnskatt är 43 850 kr/mån.
Inkomstskatterna 2009 i procent vid olika månadslöner samt det totala
jobbskatteavdraget i kr visas nedan (kyrkoavgift ej medtagen).
Mån lön Sk % Jobbskatteavdrag
7 000 . . 12,7 . 619
10 000 . 16,2 . .667
13 000 . 19,3 . .788
15 000 . 20,6 . 892
20 000 .22,8 .1 150
23 000 .23,7 .1 305
25 000 .24,2 .1 409
28 000 .24,9 .1 512
30 000 25,4 . 1 515
35 000 28,1 . 1 515
40 000 31,1 . 1 515
50 000 35,7 . 1 515
60 000 39,1 . 1 515
70 000 41,8 . 1 515
80 000 43,5 . 1 515
Vi ser här exempelvis att skatten för den som tjänar 7 000 kr/m är 12,7 procent.
Det är vad en genomsnittsinkomsttagare tjänar på kvartstid. Men det är också vad
en arbetslös person utan a-kassa får per månad (grundersättning 320 kr/d). Då
utgår inte jobbskatteavdraget på 619 kronor vilket utgör 8,8 procent av
inkomsten. Skatten blir då 21,5 procent eller lika mycket som en som tjänar
nästan 17 000 kr/m med arbete.
Vi ser också att en
genomsnittsinkomsttagare, som enligt KI:s prognoser för den privata sektorn
kommer att ha nästan 29 000 kronor i månadslön, betalar 25,1 procent i skatt.
Utan jobbskatteavdrag blir skatten 30,3 procent. Kolumnen för jobbskatteavdraget
visar att det ökar fån 619 kr vid 7 000 kr i månadslön till som mest 1 515 kr.
Denna maxpunkt inträffar vid drygt 28 000 kr/mån. Jobbskatteavdraget upphör
alltså att öka vid en nivå något under
medelinkomsten i Sverige. En arbetare får 90 procent av maxavdraget (1350 av
1515 kr).
Inkomstskatten stiger däremot med stigande inkomst - från 25 procent vid
medelinkomsten till 46,3 procent vid 100 000 kr/m. Det beror både på att
jobbskatteavdraget i procent blir allt mindre (från 5,4 procent vid medelink
till 1,5 procent vid 100') och på att statsskatt med 20 procent extra och
värnskatt med ytterligare 5 procent extra sätter in vid ca 30 600 resp 43 800
kr/m.
Statsskatten sätts alltså in vid en inkomst som ligger drygt 5 procent över
medelinkomsten. Värnskatten sätts in vid en inkomst som ligger 50 procent över.
Inkomstskatten stiger från 7 till 70 tusen i månadslön från 12,7 till 41,8
procent. Det är en dryg tredubbling (3,3 ggr). I kronor är det dock fråga om en
33-dubbling (32,6 ggr). skatten går från 898 kr/m till 29 288 kr/m.
Alliansregeringen har skapat ett mer progressivt skattesystem - dvs att
skatteprocenten stiger snabbare än inkomsten. En tiodubbling av inkomsten ger
inte en tiodubbling av skatten utan en 33-dubbling. Utan jobbskatteavdraget hade
skatten från 7 till 77 tusen stigit 20 gånger - från 1521 till 30 803 kr/m.
Sänkt skatt för pensionärer
och bolag
Regeringen aviserar att
skatten för pensionärer skall sänkas från 2009. Detta är en begränsad
kompensation för jobbskatteavdraget för förvärvsaktiva. Avsikten är att 90
procent av ålderspensionärerna skall få sänkt skatt. De med ingen eller låg
inkomstpension skall få ca 200 kr/mån i sänkt skatt. Merparten får 68 kr/m.
Bolagsskatten skall sänkas
från 28 till 26,3 procent 2009. Reformen ingår i ett paket som kostar 16 mdr kr.
Här ingår en sänkning av arbetsgivaravgifterna med 1 procent som kostar 7,5 mdr
kr. Den beräknas öka sysselsättningen med 10 000 personer till år 2010.
Finansieringen sker med begränsningar av bolagens skatteplanering som ger 13 mdr
kr.
Utöver detta reduceras
arbetsgivaravgifterna för ungdomar upp till 25 år med 12 procent vilket kostar
5,6 mdr kr.
Nya regler för
fastighetsskatten 2008
Från 1 januari 2008 blir fastighetsskatten
maximerad till 6 000 kr och för fastigheter med låga taxeringsvärden
(under 800 000 kr) sänks den till 0,75 procent. Detta gäller även
fritidshus.
För flerfamiljshus blir skatten högst 0,4 procent av taxeringsvärdet
eller 1 200 kronor per lägenhet.
För att finansiera omläggningen höjs reavinstskatten (kallas numera
kapitalvinstskatten) från 20 rill 22 procent, vilket gäller även gamla
uppskov (såsom skedde då den höjdes från 15 till 20 %).
Reavinsten eller uppskovsbeloppet beläggs med en ränta på 0,5 procent om
året (gäller även äldre uppskov). Uppskovsbeloppet maximeras till 1,6
mkr.
Dagens gällande regler om dämpning av höjda taxeringsvärden under tre år
tas bort 2008. Även begränsningsregeln som maximerar fastighetsskatten
till 4 procent av hushållsinkomsten tas bort. En liknande regel för
pensionärer är under utarbetande.
Skattebefrielsen de fem första åren och halveringen ytterligare under
fem år bibehålls.
Proposition från
finansdepartementet
Skattesänkningar 2007
Jobbavdraget kommer att betyda
en skattesänkning med 920 kr/mån för en normalinkomsttagare med 25 000 kr/mån.
Maximal skattesänkning är knappt 1 200 kr/mån. Det kommer att mer än väl uppväga
höjda kostnader för a-kassan för de flesta.
Läs mer
Arbetsgivaravgifterna höjs
däremot något 2007 till 32,42 procent (från 32,28 %). En sänkning planeras för
personer mellan 19 och 24 år med 9,71 procentenheter från andra halvåret 2007. I
princip utgör sänkningen en halvering av avgifterna utom pensionsavgiften (till
21,32= [32,42 – 10,21]/2 + 10,21),
PM 2006-12-21FiD
En skattereduktion motsvarande
50 procent av arbetskostnaden för hushållstjänster mellan 500 och 50 000 kr
planeras till 1/7 2007. Se
PM från FiD.
Fakta om fastighetsskatten
Småhusen bidrar med knappt 15
mdr i skatteintäkter. En avgift på 5 000 kr skulle ge 10 mdr kr. En halvering av
ränteavdragen skulle ge 8,5 mdr kr. Höjd reavinstskatt skulle inte ge just
någonting på kort sikt.
Läs mer
Nya skattesatser 2006
Den högsta marginalskatten är
58 procent 2006. Arbetsgivaravgifterna är 32,3 procent och kommunalskatten inkl
kyrkan är 32,8 procent. Inklusive löneskatter är den högsta marginalskatten 68
procent. Den största skattekilen är 75 procent.
Läs mer
Skattefinansierad musik
Det går inte att jaga
privatkopierare i längden. Skivbranschen har missat gängse möjligheter att ta
betalt. Nu skall musiken skattefinansieras som andra kollektiva tjänster. Det
börjar med "kassettersättning" 1/7 i år. Ett inlägg av Danne Nordling.
Läs mer
