Startsida
Skatterna är
i Sverige en viktigare fråga än i andra länder eftersom det
totala skatteuttaget här är högst i världen.
Hur denna väldiga mängd
skattepengar tas ut i form av ett 60-tal skatter på en rad olika verksamheter
beskrivs närmare på denna
webbplats
www.skattepolitik.info. Mer information om Skattepolitiska
informationsbyrån finns vid knappen om oss. Direktlänk
till Danne Nordlings blogg
Skattepolitik och samhällsfilosofi
här.
Nyheter
Fakta om inkomstskatten 2011
Brytpunkten för statlig skatt blir i år 32 970 kr i månadslön.
Värnskatt inträder vid 46 750 kr. En löntagare med 25 000 kr/m har fått
skatteuttaget sänkt med 7,1 procentenheter - en pensionär med 3,7 mellan åren
2006 och 2011.
Det är svårt att få översiktlig information om skattesystemet och de
förändringar som inträffade vid årsskiftet. Här ska ges några nyckeltal och
länkar till mer information för inkomstskatten 2011 både för löntagare och
pensionärer. En viktig siffra är brytpunkten
ovanför vilken statlig skatt (20 %) ska börja betalas. Den ligger för löntagare
på 32 967 kr i månaden (länk
skv) och för pensionärer på drygt 34 850 kr i månatlig pension.
Det högre beloppet för pensionärer för när statlig skatt börjar tas ut beror på
att det extra grundavdraget för pensionärer höjts kraftigt för 2011. Förra året
(2010) låg brytpunkten på 32 058 kr/mån för löntagare. Höjningen i år blev
alltså 2,8 procent. Men för pensionärer låg brytpunkten förra året på 32 550
kr/mån. Höjningen i år blev därför 7,1 procent.
Den övre brytpunkten där 5 procents extra "värnskatt" sätts in ligger 2011 på 46
742 kr/mån för löntagare (förra året 45 433 kr/m). En översikt av viktiga
nyckeltal sedan år 2000 har sammanställts av skatteverket (pdf,
obs med "tax 2012" menas 2011).
Man kunde tidigare själv räkna ut sin skatt från Skatteverkets tabeller. Först
tog man reda på vilken kommunalskatt och kyrkoavgift man skulle betala (utdebitering
2011). Därefter drog man av grundavdraget
från sin beräknade taxerade inkomst. Det varierar för löntagare från 18 200
kr/år (upp till 42 800 kr ink) via 33 000 (vid 116 400-133 600 kr) till 12 600
över 336 600 kr/år (tabell över grundavdrag i pdf,
lönt;
pens). För pensionärer varierar det från 42 000 kr/år via 54 300 (vid 164
600-206 200 kr ink) till 25 700 över 522 587 kr i årsinkomst. Härefter
tillämpade man skattesatserna 32,76 procent (kommunalskatt+kyrkoavg i
genomsnitt), 20 procent respektive 25 procent ovanför
skiktgränserna. Men detta är inte möjligt för löntagare eftersom
skatteverket hemlighåller uppgifterna om
jobbskatteavdraget.
Den möjlighet skatteverket erbjuder är att man beräknar sin skatt i mera grova
termer genom att avläsa skatten i en skattetabell för hela procentsatser i
kommunalskatt. Dessa skattetabeller skickas inte längre ut till de
skattskyldiga, som förr i tiden. På skatteverkets hemsida finns
tabeller där kolumn 1 avser löntagare och kolumn 2 ålderspensionärer (ex
tabell 33, pdf). Ordet "månadslön" i skatteverkets vokabulär avser
månadsinkomst.
En bild av jobbskatteavdraget kan man få
från webbsajten jobbskatteavdrag.se
där skattereduktionen anges för den beräknade lönen och totalskatten för
pensionen. Här kan man få fram att jobbskatteavdraget vid en månadslön på 10 000
kr är 785 kr och att den påförda kommunalskatten sålunda sänks med 34 procent.
Vid 15 000 kr är skattereduktionen 1 059 kr (26 % av k-skatten) och vid 20 000
kr 1 366 kr (24 %). Ett maximum på 1 771 kr/mån nås vid en månadslön på 28 100
kr (21 %). Den som tjänar 50 000 kr/m får alltså också en reduktion med 1 771
kr, som motsvarar 11 procent av kommunalskatten.
Hela inkomstskattens utveckling 2006 till 2011 uträknad med hjälp av
jobbskatteavdrag.se visas nedan för tre inkomstgrupper:
Skatteuttag i procent
löntagare inkl kyrkoavg
Lön/m . 2006 . . 2011
15 000 . 28,4 . . 20,7 %
25 000 . 31,6 . . 24,5 %
35 000 . 36,9 . . 28,1 %
Fler uppgifter går snabbt att räkna fram från jobbskatteavdrag.se - procenttalen
med hjälp av en räknare. Den nu aktuella frågan är beskattningen av
pensionärerna. Motsvarande tabell för dem ser ut så här:
Skatteuttag i procent
ålderspensionärer inkl kyrkoavg
Pens/m . 2006 . . 2011
15 000 . . 28,4 . . 23,0 %
25 000 . . 31,6 . . 27,9 %
35 000 . . 36,9 . . 30,3 %
På kort sikt är en direkt jämförelse mellan de två tabellerna kanske
missvisande. Pensionerna från det obligatoriska systemet sänks tillfälligt med
4,3 procent 2011 (utom garantipensionen som höjs 0,9 procent).
Pensionsmyndigheten har gjort en översikt med typexempel där skatteeffekterna
beaktas upp till 23 580 kr/m (pdf).
Principiellt betraktat är pensionsutvecklingen inte relevant för skattedebatten.
Nedan jämförs de två ovanstående tabellernas
skattesänkningar i procentenheter för löntagare och pensionärer:
Ink/m . . lönt . . pens
15 000 . - 7,7 . . - 5,4 pe
25 000 . - 7,1 . . - 3,7 pe
35 000 . - 8,8 . . - 6,6 pe
Pensionärerna har fått en sänkning med drygt 5 procentenheter för de stora stora
grupperna (10'kr - 5,3 pe). Vid 15 000 kr i inkomst har pensionärerna fått 70
procent av löntagarnas skattesänkningar. Men vid högre pensioner har effekterna
av det höjda grundavdraget, som når maximum vid knappt 14 000-drygt 17 000
kr/mån, allt mindre betydelse. Ovanför brytpunkten börjar dock den extra
höjningen av denna 2010 ge viss effekt tillsammans med grundavdragets
brytpunktshöjande effekt. Detta gäller dock endast ett fåtal pensionärer.
Innan 2011 års höjda grundavdrag för pensionärer infördes innebar
jobbskatteavdraget ett formellt gynnande av "de rika". Detta riktades mot låg-
och medelinkomsttagare med ett maximum på 28 000 kr i månadslön. Eftersom
huvuddelen av pensionärerna har väsentligt lägre inkomster än medellöntagarna
och genom att de inte fick någon beaktansvärd skattesänkning medförde detta att
"de rika" fick många gånger större skattesänkningar än den grupp som bestod av
de stora pensionärsgrupperna och ett fåtal lågavlönade.
Ett femte steg vad gäller jobbskatteavdraget ser ut att införas 2012. Det uppges
ge mellan ca 190 och 375 kronor högre lön efter skatt. Det skulle betyda att
jobbskatteavdraget nästa år som högst kan bli ca 2 150 kr/mån. Även ytterligare
skattesänkningar för pensionärerna och ett sjätte jobbskatteavdrag har
diskuterats.
Räkna ut skatten 2011
Ekonomifaktas räknesnurra
Kommunalskatten sjunker 1 öre
2011
Tolv kommuner sänker skatten 2011 och åtta höjer den
enligt SCB.
Den genomsnittliga kommunalskatten blir preliminärt 31,55 procent mot ett öre
högre 2010. Fördelningen blir 20,73 för primärkommunerna och 10,82 kr för
landstingen. Definitiva uppgifter kommer i januari.
Högst kommunalskatt har
Ragunda med 34,17 procent och lägst Vellinge med 28,89 procent.
Till kommunalskatten kommer
begravningsavgift med i genomsnitt 0,22 procent. För många tillkommer även
kyrkoavgift med ca 0,99 procent. Den totala utdebiteringen blir då 32,76
procent.
Brytpunkter och skatter 2010
Efter vissa
redovisningsproblem från finansdepartementets sida är det nu möjligt att ange
brytpunkterna i skatteskalorna för 2010. När en löntagare kommer upp i
384.600 kronor i
årsinkomst (32 050 kr/m) börjar 20 procents statsskatt tas ut. När inkomsten
blir 545.200 per år (45 433 kr/m) börjar ytterligare 5 procents statsskatt tas
ut.
Genom att pensionärernas grundavdrag höjts ligger
brytpunkterna för dessa något högre: vid 390.500 kr/år (32 542 kr/m) respektive
551 100 kr/år (45 925 kr/m). Grundavdraget går från 39 600 kr/år till 18 400
kr/år (vid en månadsinkomst på 32 325 kr/m och över).
Skatten för 2010 för löntagare visas nedan i procent
för några valda månadslöner. Dessutom visas motsvarande skatteuttag för 2006.
Skillnaden består huvudsakligen av de fyra jobbskatteavdragen och för högre
löner uppjusteringen av brytpunkterna med inflationen, reallöneskyddet på 2
procent och en extra justering för 2010.
Skatteuttag i %
Lön/m . 2006 . . 2010
20 000 . 29,3 . . 22.1%
25 000 . 30,4 . . 23,4%
30 000 . 33,1 . . 24,8%
35 000 . 35,8 . . 27,5%
40 000 . 37,9 . . 30,6%
50 000 . 41,7 . . 35,3%
60 000 . 44,2 . . 38,9%
80 000 . 47,4 . . 43,3%
100 000 49,2 . . 46,0%
1 000 000 56,1 . 55,7%
Siffrorna har också marginellt påverkats av
kommunalskatteförändringar. Kyrkoavgifter ingår ej.
En löntagare med 25 000 kr har fått en
skattesänkning med 7 procentenheter vilket motsvarar 1 750 kr per månad.
Skatterna 2009 och
jobbskatteavdraget
Här redovisas inkomstskatterna
i procent och hur stort jobbskatteavdraget är 2009 när det tredje steget
genomförts. Grunden för beräkningarna är skatteskalan för förvärvsarbetande vid
genomsnittlig kommunalskatt på 31,52 procent. Beräkningarna har först gjorts i
kronor med hjälp av webbsajten
jobbskatteavdrag.se. Gränsen för statsskatt (den nedre brytpunkten) är 30
630 kronor i månadslön. Gränsen för värnskatt är 43 850 kr/mån.
Inkomstskatterna 2009 i procent vid olika månadslöner samt det totala
jobbskatteavdraget i kr visas nedan (kyrkoavgift ej medtagen).
Mån lön Sk % Jobbskatteavdrag
7 000 . . 12,7 . 619
10 000 . 16,2 . .667
13 000 . 19,3 . .788
15 000 . 20,6 . 892
20 000 .22,8 .1 150
23 000 .23,7 .1 305
25 000 .24,2 .1 409
28 000 .24,9 .1 512
30 000 25,4 . 1 515
35 000 28,1 . 1 515
40 000 31,1 . 1 515
50 000 35,7 . 1 515
60 000 39,1 . 1 515
70 000 41,8 . 1 515
80 000 43,5 . 1 515
Vi ser här exempelvis att skatten för den som tjänar 7 000 kr/m är 12,7 procent.
Det är vad en genomsnittsinkomsttagare tjänar på kvartstid. Men det är också vad
en arbetslös person utan a-kassa får per månad (grundersättning 320 kr/d). Då
utgår inte jobbskatteavdraget på 619 kronor vilket utgör 8,8 procent av
inkomsten. Skatten blir då 21,5 procent eller lika mycket som en som tjänar
nästan 17 000 kr/m med arbete.
Vi ser också att en
genomsnittsinkomsttagare, som enligt KI:s prognoser för den privata sektorn
kommer att ha nästan 29 000 kronor i månadslön, betalar 25,1 procent i skatt.
Utan jobbskatteavdrag blir skatten 30,3 procent. Kolumnen för jobbskatteavdraget
visar att det ökar fån 619 kr vid 7 000 kr i månadslön till som mest 1 515 kr.
Denna maxpunkt inträffar vid drygt 28 000 kr/mån. Jobbskatteavdraget upphör
alltså att öka vid en nivå något under
medelinkomsten i Sverige. En arbetare får 90 procent av maxavdraget (1350 av
1515 kr).
Inkomstskatten stiger däremot med stigande inkomst - från 25 procent vid
medelinkomsten till 46,3 procent vid 100 000 kr/m. Det beror både på att
jobbskatteavdraget i procent blir allt mindre (från 5,4 procent vid medelink
till 1,5 procent vid 100') och på att statsskatt med 20 procent extra och
värnskatt med ytterligare 5 procent extra sätter in vid ca 30 600 resp 43 800
kr/m.
Statsskatten sätts alltså in vid en inkomst som ligger drygt 5 procent över
medelinkomsten. Värnskatten sätts in vid en inkomst som ligger 50 procent över.
Inkomstskatten stiger från 7 till 70 tusen i månadslön från 12,7 till 41,8
procent. Det är en dryg tredubbling (3,3 ggr). I kronor är det dock fråga om en
33-dubbling (32,6 ggr). skatten går från 898 kr/m till 29 288 kr/m.
Alliansregeringen har skapat ett mer progressivt skattesystem - dvs att
skatteprocenten stiger snabbare än inkomsten. En tiodubbling av inkomsten ger
inte en tiodubbling av skatten utan en 33-dubbling. Utan jobbskatteavdraget hade
skatten från 7 till 77 tusen stigit 20 gånger - från 1521 till 30 803 kr/m.
Sänkt skatt för pensionärer
och bolag
Regeringen aviserar att
skatten för pensionärer skall sänkas från 2009. Detta är en begränsad
kompensation för jobbskatteavdraget för förvärvsaktiva. Avsikten är att 90
procent av ålderspensionärerna skall få sänkt skatt. De med ingen eller låg
inkomstpension skall få ca 200 kr/mån i sänkt skatt. Merparten får 68 kr/m.
Bolagsskatten skall sänkas
från 28 till 26,3 procent 2009. Reformen ingår i ett paket som kostar 16 mdr kr.
Här ingår en sänkning av arbetsgivaravgifterna med 1 procent som kostar 7,5 mdr
kr. Den beräknas öka sysselsättningen med 10 000 personer till år 2010.
Finansieringen sker med begränsningar av bolagens skatteplanering som ger 13 mdr
kr.
Utöver detta reduceras
arbetsgivaravgifterna för ungdomar upp till 25 år med 12 procent vilket kostar
5,6 mdr kr.
Nya regler för
fastighetsskatten 2008
Från 1 januari 2008 blir fastighetsskatten
maximerad till 6 000 kr och för fastigheter med låga taxeringsvärden
(under 800 000 kr) sänks den till 0,75 procent. Detta gäller även
fritidshus.
För flerfamiljshus blir skatten högst 0,4 procent av taxeringsvärdet
eller 1 200 kronor per lägenhet.
För att finansiera omläggningen höjs reavinstskatten (kallas numera
kapitalvinstskatten) från 20 rill 22 procent, vilket gäller även gamla
uppskov (såsom skedde då den höjdes från 15 till 20 %).
Reavinsten eller uppskovsbeloppet beläggs med en ränta på 0,5 procent om
året (gäller även äldre uppskov). Uppskovsbeloppet maximeras till 1,6
mkr.
Dagens gällande regler om dämpning av höjda taxeringsvärden under tre år
tas bort 2008. Även begränsningsregeln som maximerar fastighetsskatten
till 4 procent av hushållsinkomsten tas bort. En liknande regel för
pensionärer är under utarbetande.
Skattebefrielsen de fem första åren och halveringen ytterligare under
fem år bibehålls.
Proposition från
finansdepartementet
Skattesänkningar 2007
Jobbavdraget kommer att betyda
en skattesänkning med 920 kr/mån för en normalinkomsttagare med 25 000 kr/mån.
Maximal skattesänkning är knappt 1 200 kr/mån. Det kommer att mer än väl uppväga
höjda kostnader för a-kassan för de flesta.
Läs mer
Arbetsgivaravgifterna höjs
däremot något 2007 till 32,42 procent (från 32,28 %). En sänkning planeras för
personer mellan 19 och 24 år med 9,71 procentenheter från andra halvåret 2007. I
princip utgör sänkningen en halvering av avgifterna utom pensionsavgiften (till
21,32= [32,42 – 10,21]/2 + 10,21),
PM 2006-12-21FiD
En skattereduktion motsvarande
50 procent av arbetskostnaden för hushållstjänster mellan 500 och 50 000 kr
planeras till 1/7 2007. Se
PM från FiD.
Fakta om fastighetsskatten
Småhusen bidrar med knappt 15
mdr i skatteintäkter. En avgift på 5 000 kr skulle ge 10 mdr kr. En halvering av
ränteavdragen skulle ge 8,5 mdr kr. Höjd reavinstskatt skulle inte ge just
någonting på kort sikt.
Läs mer
Nya skattesatser 2006
Den högsta marginalskatten är
58 procent 2006. Arbetsgivaravgifterna är 32,3 procent och kommunalskatten inkl
kyrkan är 32,8 procent. Inklusive löneskatter är den högsta marginalskatten 68
procent. Den största skattekilen är 75 procent.
Läs mer
Skattefinansierad musik
Det går inte att jaga
privatkopierare i längden. Skivbranschen har missat gängse möjligheter att ta
betalt. Nu skall musiken skattefinansieras som andra kollektiva tjänster. Det
börjar med "kassettersättning" 1/7 i år. Ett inlägg av Danne Nordling.
Läs mer
